Ni skulle ha sett mig nyss. Världens drama här hemma hos familjen Fahlander.
När jag hörde att hon den söta i idol skulle sjunga en av världens finaste låtar av antony & the johnsons fick jag panik och sprang allt vad jag kunde med mina träningsvärksben från köket in i vardagsrummet. Dog en smula. Älskar den låten, vill gifta mig med den.
Nyss röjde Olle på min tv, är jag ensam om att vilja ha honom väntandes i min säng? Nej tror inte det. Haha!
Fler än jag som upplever att ens mamma är pest eller kolera ena dagen och nästa guld värd?
Idag har jag dött från att mamma kom hem till nu. Först när vi sätter oss ned för att tjocka kaffe och ballerinakex vrålar hon "25% mer nougat, aldrig! Den här är ju helt platt, de har lurat mig.". Efter detta sätter sig mamma och drar roliga historier från sin mobil, efter ett tag säger hon "De här måste SD ha skrivit, värsta invandrarskämten ju. Inte alls kul", ändå dör mamma av skratt fast hon själv typ är invandrare?
Sen kom höjdpunkten, jag låg ned på bordet och drog ett grisgarv från botten av min mage.
Mamma drog ett skämt om en kille som hittar en flaska med en ande och han får tre önskningar, när hon kommer till den andra säger mamma "Ja det här var ju bra men.. jag har lite tråkigt. Jag önskar att mina pubi.."
Jag skojar inte när jag säger att halva gatan hörde mig skrika pubishår och sedan dö av skratt. Mamma började grisgarva dubbelt så mycket som mig själv samtidigt som hon nekade det hela och sa att hon sagt polare.
Kan inte ens mamma alltid vara övertrött, fan va enkelt livet skulle vara. Glida på en räkmacka och hitta guldmedaljer i flingpaketen livet ut.
Imorgon vankas det filmfestival i Gävle, dresscode: filmfestival. Hej vanliga kläder.
Gustaf drog ett förslag om att han skulle bära hotpants och bh, jag röstade ja.
Imorgon blir det att gå upp halv sju och göra sig redo för att mysa med två av världens mysigaste, och hårigaste, kvinnor hela dagen. Gillas.
Ovärt inlägg, men kände för att skriva något om morgondagen.
Nu blir det att tjocka kaffe och choklad samtidigt som man njuter av vh1 classic på tvn.
Seriöst. Kanske värsta idrottlektionen på ett tag. Var tvingade att spela brännboll med någon av bessemers en miljon el/teknik/allt som finns-klasser.
MP09 (inte många deltagande) vs. En klass med enbart killar. Kul!
Dock var vi inte långt bakom, fan va bra vi var. Jag känner dock att jag inte kan ta åt mig äran för det, haha.
Nu blir det allt förutom brännboll. Nu är det time för att äta något gott, kanske en macka. Sedan vila ögonen en snabbis innan jag ställer mig på crosstrainern en halvtimme. Kanske ska se på halvåtta hos mig samtidigt.. Ja et gör jag nog.
Förresten, något bra på tv ikväll?
Jag lagade nyss mat åt min mormor och morfar. Alltså jag blir tokig, hur mycket kan man äta?
Alla som tycker att tonårskillar äter mycket måsste se min morfar innan ni säger det. Hade jag ställt fram en hink med mat som delas på fem personer hade han ätit halva själv. Utan problem.
Idag hade jag kokat hur mycket makaroner som helst eftersom att jag tänkte att det skulle räcka till pappa också ifall han skulle vara hungrig när han kom hem. Men nej. Morfar åt lätt halva själv, mormor var inte långt efter hon heller. Så där satt jag med min lilla fågelportion och kände mig uppskattad. Inte.
De typ hästa i sig maten. Man ska njuta när man äter. Känna smaken i hela munnen och inte ana någon svag eftersmak halvvägs ner i strupen.
Okej, jag erkänner att jag också hästar ner maten i magen ibland men fan inte varje gång och speciellt inte om jag aldrig smakat det som det bjuds på.
För mycket negativitet här nu känner jag.
