Kul.
Skulle gå ut till Östanbyn från skolan.
Självklart ska vi ta en omväg, självklart ska vi gå vilse.
Tjena.
Kändes som om vi gick runt i skogen i fem timmar.
Tillslut kom vi fram och herre min skapare, jag har då ALDRIG haft såhär ont i kroppen.
Emil var en ängel och var snäll nog att ge oss skjuss hem, en massa plus i kanten där.
Nu har jag legat död i sängen ett tag och funderar på hur jag ska ta mig till duschen.
Orkar verkligen ingenting.
Funderar på att rulla ur sängen och rulla dit. Eller be mamma bära mig.
Haha jo tjena, det skulle ju aldrig hända.
Får ta en power nap och använda den lilla energin till att gå.
Det blir bra, så gör vi!
Första skoldagen är över sedan några timmar tillbaka och jag är både glad och ledsen över det hela.
Vi hade en kort samling, lunch och sen slutade vi.
Men vem vill skiljas så fort man träffats?
Min lilla moratönt har fått körtkort, grattis Emil, så jag, maria, sara och frida drog på en hundraårig biltur.
Trevligt.
Tror att vi visade allt som går att visa av staden och lite till, om man nu kan det.
Imorgon ska vi ha "lite mysigt", som vår lärare uttryckte sig så fint, med alla ettor och tvåor.
Suck och stön.
Är trött på hur jag ser ut och fick ett ryck.
Julia kom förbi och nu jävlar är det äntligen fixat.
Inget drastiskt. Men vafan.
Alla som gör något drastiskt klipper av sig håret, vilket jag gjort de senaste åren.
Att spara ut är det nya jag, antar jag.
Men det fick bli lite ändring ändå, lite med lagomt. Sakta med säkert.
Om ett år ryker nog håret, är så äckligt trött på att ha det...
