A N T O N I A

Dagarna rullar på och trots att man vill le varje dag så bryter tårarna igenom tillslut. Igår var en sådan dag, eller snarare kväll, när allt inom en inte får plats länge och det brister bara.
Kunde inte sluta gråta hur mycket jag än försökte, mina tårar hade en vilja om att komma ut och vek inte undan för något.

Sitter nu med min tredje kopp kaffe för dagen och trycker i mig bullar. Kroppsideal? Vad är det? Aldrig hört talas om..

Nej men, det enda kroppidealet som bör finnas bör väl vara att finna en punkt i livet där man inser att det finns folk som älskar dig för vem du är så varför gör man inte det själv?
Alla kroppar är fina så länge någon vågar älska den.

...haft namnsdag och prova sminka mitt halloweensmink sen senast.
Snart ska man väl ta sig till affären i spöregnet, tror att det blir lax idag och kanske chokladpudding till efterrätt. Är så galet sugen på att trycka i mig chokladpudding för femtio personer.

 

 

I en månads tid har mitt dagliga musiklyssnande varit utbytt emot konstant lyssnande på Youtube, folk som spelar.
Antar att det är för att fylla igen något slags tomrum, känner mig mindre ensam när jag hör någon prata. Alla dessa nätter jag inte kunnat sova har det hjälpt att lyssna på någon som pratar, har somnat på bara några sekunder så fort jag hört någons röst.
Nu är musiken tillbaka i mina lurar och jag vet inte om jag gillar det eller inte. Musikvalet går på automatik och musiken som spelas är för nedstämd, blir bara gråtfärdig utav att höra den och jag tänker på saker jag absolut inte vill tänka på för stunden.
Menmen, allt blir inte alltid som man vill. Man får helt enkelt gilla läget.
Dags att rycka upp sig, dags att försöka sätta ett leende på läpparna.